|
I XII world
conference of friends of museums, 18 - 22 oktober 2005, Sevilla,
Spanien, deltog mer än 300 delegater från hela världen. Delegaterna
representerade museivänföreningar, förbund, museer, myndigheter och
regeringar.
1500 000 museivänner är genom sina
landsorganisationer anslutna till World Federation of Friends of
Museums (WFF).
Från Sverige deltog från Förbundet Sveriges
Museivänner (FSM) Ronald Bergman och Margareta Brandberg samt från
Livrustkammarens vänner Christina d´Otrante. FSM betalade Ronald
Bergmans deltagaravgift. Margareta Brandberg hade erhållit ett
stipendium från WWF. Stipendiet omfattade resor, uppehälle och
konferensavgift. Övriga kostnader stod de enskilda delegaterna för.
Temat för konferensen var Museums and
friends facing new realities. Innehållet spände över såväl
filosofiska ämnen som mer praktiska.
En vänförenings berättigande kan beskrivas på
följande sätt:
Ett museum kan finnas utan att ha en
vänförening men en vänförening kan inte existera utan museum.
En vänförenings huvuduppgift är att stötta sitt museum, alltså är
det av yttersta vikt för vänföreningen att samarbetet med museet
fungerar och det på museets villkor.
Frank Paterson från Storbritannien uttryckte
vänföreningens relation till museet på följande sätt.
- Ömsesidig respekt
- Kontinuerlig kontakt
- Acceptans och stöd av museets policy
Konferensen
Konferensen bestod av 8 sessioner
Varje session leddes av en ordförande (ordförandeskapet växlades vid
varje session) och bestod av 5 eller 6 korta föredragningar av
experter från olika länder och museer och avslutades meden
frågestund.
Ämnen som behandlades var:
The new reality of museums, From reality to utopia: a new challenge
for friends, Young friends a new perspective, Museums and friends:
coordinated management strategies, Great ideas for small budgets,
How to make museums more attractive to the public, Is marketing
necessary in museums, Cultural tourism, Museums and education.
Sammanfattningsvis kan sägas att föredragen
höll en mycket hög klass och det framkom att många problem är
gemensamma oavsett varifrån man kommer. Tate Galleries Friends med
70 000 medlemmar har liknande problem som ett litet bymuseum i
Sydamerika med färre 100 medlemmar.
Frågor som återkom var:
- Hur får man medlemmar?
- Hur aktiveras medlemmar?
- Hur behåller man medlemmar
- Hur får man barn och unga människor att bli intresserade av kultur
och museer?
- Kulturturism
- Ekonomi
Rapporten fokuserar på de frågor och
diskussioner, som har stort intresse för och är aktuella för svenska
vänföreningar.
Att museer har ändrat och ändrar karaktär i
såväl sättet att visa sina samlingar som i sitt sätt att locka
besökare konstaterades av flera föreläsare. Fritid tillbringas på
nya sätt, kunskap kan erhållas från TV och Internet; två nya kanaler
för kunskapsinhämtning. Museer har kommit att bli endast en av många
förmedlare av kunskap. Från att statiskt ha visat föremål, har
museer blivit en del av ”industry of culture”. Alltså har museerna
övergått från att ha ett statiskt föremålsuppdrag till att utvecklas
mot ett modernt centrum med såväl visning föremål som information
via audiovisuella hjälpmedel.
Hur får man unga människor att besöka
museer och att vilja engagera sig som vän?
Samtliga talare var överens om att en ung vän är mellan 20 och
40 år och att man lättast fångar en ny vän på museet. Tate Gallerys
Friends var mycket framgångsrika i sin medlemsvärvning genom att
finnas på museet och på plats introducera vänföreningen. Många unga
vill inte bli medlem i en förening därför att föräldrarna varit
eller är vän, man vill själv först få kontakt med museet och sedan
med vänföreningen. Stora museer har ofta särskilda ungdomsprogram,
pubaftnar etc. Yngre medlemmar uppskattar förmåner som syns för
övriga besökare t ex eget café. All kommunikation sker via e-post.
Gruppen 20 -40 år är ofta småbarnsföräldrar, därför är familjedagar
uppskattade.
Ett sätt att engagera yngre vänner som
volontärer är att bilda mindre grupper, som kan arbeta självständigt
med något projekt. Några museer, främst i USA, arbetar tillsammans
med ortens universitet och tillsammans utbildar de volontärer i
ämnen som; att tala inför grupp, ledarskap, fakta, lära sig hur en
arbetsplats fungerar. Något universitet har t o m låtit en sådan
utbildning ingå i en examen. Att vara eller ha varit volontär skall
vara en merit i ett CV.
Vad kan en vänförening göra för sitt
museum?
Vänner kan utföra många olika arbetsuppgifter
åt sitt museum men måste hela tiden vara medveten om att allt som
en vänförening gör måste göras i samarbete med museet och dess
personal.
Vilket arbetet som kan utföras är beroende av
såväl museets behov som vännernas kompetens och kunskap
När det gäller barns utbildning har museer och
även vänföringar fortfarande en stor uppgift. Museernas resurser
räcker inte alltid till att genomföra skolprogram. Undervisning på
museer har tidigare ofta varit envägskommunikation, men dagens barn
är vana vid mer eget arbete och dialog. För att kunna fånga
elevernas intresse måste museernas pedagogik följa skolans
pedagogik.
Museernas ekonomi, längre öppettider, krav från
besökare etc gör att museerna i allt större utsträckning välkomnar
hjälp av volontärer.
Vänner kan hjälpa till med kontakter och
marknadsföring medan museipersonalen, som oftast består av
vetenskapsmän, står för kunskapsöverföringen.
Flera museer hade den erfarenheten att helgen
efter ett skolbesök kom ett antal barn tillbaka med sina föräldrar.
Föräldrar som kanske aldrig varit på ett museum och som därför
krävde lite mer uppmärksamhet och stöd från museipersonal och
vänner.
Ett annat sätt att ge skolbarn kunskap är att
museet besöker skolor och eller stödjer lärare.
För att stödja lärare erbjuder några museer
lärarutbildning, andra har en utbildningsväska som alltid står
packad och klar att sändas ut till en skola.
Mary-Louise Williams, chef för National
Maritime Museum i Australien ansåg att även om museet har 450
volontärer till hjälp, så krävs engagemang och entusiasm mer är dyr
teknik och många involverade. Vänner har ofta ett starkt engagemang
i museet och är kanske mer utåtriktade än museets vetenskapliga
personal och därmed mer lämpade för kontaktskapande insatser.
Ett exempel på vad en vänförening kan göra är
vad Friends of the National Railway Museum i Norra England gör.
Medlemmarna deltar i upprustning av museiföremålen (gamla tåg).
Andra uppgifter som många vänföreningar åtagit
sig är
- Ge ut böcker
- Guida besökare
- Driva cafeteria
- Driva shop
- Ta hand om skolbarn och äldre besökare som har svårt att klara sig
själva.
Vännerna kan genom sitt engagemang entusiasmera
besökare och även personal. Hur entusiastisk en vän än är behövs
uppmuntran och uppmärksamhet. Ex på uppmuntran är fritt medlemskap i
vänföreningen, utbildning, gemenskap, någon aktivitet utanför
museet.
Hur kan man entusiasmera vänner och hitta
nya vägar med små medel?
Återigen entusiastiska vänner är museets främsta ambassadörer,
men även en stor entusiast behöver inspiration. Ett ekonomiskt sätt
är att samarbeta med andra vänföreningar t ex utbyta ideér med
varandra, samordna aktiviteter. Samarbete på olika nivåer är
särskilt viktigt för små vänföreningar med små medel.
Hur ser morgondagens turist ut och vad vill
han göra på sin fritid?
Konferensens värdland, Spanien, mottog 43 miljoner turister 2004
av dessa deltog endast 7,5 miljon i någon kulturell verksamhet.
Samma sak gäller i Sverige. Den 1 november
kommenterade i Sveriges Radio den förre kulturministern Bengt
Göransson en undersökning som Sveriges Turistråd låtit göra. Av
rapporten framgick att svensken helst besöker bad, gärna
äventyrsbad, eller natur under sin ledighet. Bengt Göransson
konstaterade att man under sin fritid hellre vill sköta om kroppen
än att ge hjärnan stimulans men hade inte något egentligt svar på
frågan hur kulturen skall locka fler besökare.
Uppgiften att entusiasmera människor till
kulturella upplevelser ökar och ställer större krav på såväl museer
som vänföreningar. Hur man skall locka fler besökare, var en fråga
som inte fick något egentligt svar i Sevilla.
En fråga som de flesta vänföreningar har
bekymmer med är beskattningsfrågor. De varierar mellan olika
länder och är ofta svårlösta. Ett exempel är Versailles Friends i
Frankrike, som har en olöst skattefråga sedan 25 år och när frågan
skulle kunna lösas visste ingen.
Sammanfattning:
Genom föredragen och genom de samtal som fördes i mindre grupper
vill jag sammanfatta dagarna i Sevilla:
Museer behöver sin vänförening.
Vänföreningar kan hjälpa sina museer genom
ideér, kunskap, tid, marknadsföring och även donationer, men viktigt
är att en vänförening alltid är underordnad museet och
vänföreningens roll är att vara stödjande på olika sätt.
En vänföringen skall vara museets viktigaste
ambassadör ut i samhället genom att ha kontinuerlig kontakt med
besökare, myndigheter etc.
Efter dessa intensiva dagar i Sevilla med så
många intressanta diskussioner med entusiastiska museivänner från
hela världen har jag fått mycket kunskap och blivit imponerad av hur
mycket arbete som museivänner gör.
Vi fick även möjlighet att med professionell
guidning få uppleva några av staden Sevillas sevärdheter.
Vaxholm i november 2005.
Margareta Brandberg
|
