Åter till FSM huvudsida   
 
 Åter till huvudsidan? Klicka i bilden ovan
  

 
Rapport från XII World congress of friends of museums.

 I  XII world conference of friends of museums, 18 - 22  oktober  2005, Sevilla, Spanien, deltog  mer än 300 delegater från hela världen. Delegaterna representerade museivänföreningar, förbund, museer, myndigheter och regeringar.

1500 000 museivänner är genom sina landsorganisationer anslutna till World Federation of Friends of Museums (WFF).

 Från Sverige deltog från Förbundet Sveriges Museivänner (FSM) Ronald Bergman och Margareta Brandberg samt  från Livrustkammarens vänner Christina d´Otrante.  FSM betalade Ronald Bergmans deltagaravgift. Margareta Brandberg hade erhållit ett stipendium från WWF. Stipendiet omfattade resor, uppehälle och konferensavgift.  Övriga kostnader stod de enskilda delegaterna för.

Temat för konferensen var Museums and friends facing new realities.  Innehållet spände över såväl filosofiska ämnen som mer praktiska.

En vänförenings berättigande kan beskrivas på följande sätt:

Ett museum kan finnas utan att ha en vänförening men en vänförening kan inte existera utan museum.
En vänförenings huvuduppgift  är att stötta sitt museum, alltså är det av yttersta vikt för vänföreningen att samarbetet med museet fungerar och det på museets villkor.

Frank Paterson från Storbritannien uttryckte vänföreningens relation till museet på följande sätt.
- Ömsesidig respekt
- Kontinuerlig kontakt
- Acceptans och stöd av museets policy

Konferensen
Konferensen bestod av 8 sessioner
Varje session leddes av en ordförande (ordförandeskapet växlades vid varje session) och  bestod av 5  eller 6 korta föredragningar av experter från olika länder och museer och avslutades meden frågestund.

Ämnen som behandlades var:
The new reality of museums, From reality to utopia: a new challenge for friends, Young friends a new perspective, Museums and friends: coordinated management strategies, Great ideas for small budgets, How to make museums more attractive to the public, Is marketing necessary in museums, Cultural tourism, Museums and education.

Sammanfattningsvis kan sägas att föredragen höll en mycket hög klass och  det framkom att många problem är gemensamma oavsett varifrån man kommer. Tate Galleries Friends med 70 000 medlemmar har liknande problem som ett litet bymuseum i Sydamerika med färre 100 medlemmar.

Frågor som återkom var:
- Hur får man medlemmar?
- Hur aktiveras medlemmar?
- Hur behåller man medlemmar
- Hur får man barn och unga människor att bli intresserade av kultur och museer?
- Kulturturism
- Ekonomi

Rapporten fokuserar på de frågor och diskussioner, som har stort intresse för och är aktuella för svenska vänföreningar.

Att museer har ändrat och ändrar karaktär i såväl sättet att visa sina samlingar som i sitt sätt att locka besökare konstaterades av flera föreläsare.  Fritid tillbringas på nya sätt, kunskap kan erhållas från TV och Internet; två nya kanaler för kunskapsinhämtning. Museer har kommit att bli endast en av många förmedlare av kunskap.  Från att statiskt ha visat föremål, har museer blivit en del av ”industry of culture”. Alltså har museerna övergått från att ha ett statiskt föremålsuppdrag till att utvecklas mot ett modernt centrum med såväl visning föremål som information via  audiovisuella hjälpmedel.

 Hur får man unga människor att besöka museer och att vilja engagera sig som vän?
Samtliga talare var överens om att en ung vän är mellan 20 och 40 år och att man lättast fångar en ny vän på museet. Tate Gallerys Friends var mycket framgångsrika i sin medlemsvärvning genom att finnas på museet och på plats introducera vänföreningen. Många unga vill inte bli medlem i en förening därför att föräldrarna varit eller är vän, man vill själv först få kontakt med museet och sedan med vänföreningen. Stora museer har ofta särskilda ungdomsprogram, pubaftnar etc.   Yngre medlemmar uppskattar förmåner som syns för övriga besökare t ex eget café. All kommunikation sker via e-post. Gruppen 20 -40 år är ofta småbarnsföräldrar, därför är familjedagar uppskattade.

Ett sätt att engagera yngre vänner som volontärer är att bilda mindre grupper, som kan arbeta självständigt med något projekt. Några museer, främst i USA, arbetar tillsammans med ortens universitet och tillsammans utbildar de volontärer i ämnen som; att tala inför grupp, ledarskap, fakta, lära sig hur en arbetsplats fungerar. Något universitet har t o m låtit en sådan utbildning ingå i en examen. Att vara eller ha varit volontär skall vara en merit i ett CV.

 Vad kan en vänförening göra för sitt museum?

Vänner kan utföra många olika arbetsuppgifter åt sitt museum men måste hela tiden  vara medveten om att allt som en vänförening gör måste göras i samarbete med museet och dess personal.

Vilket arbetet som kan utföras är beroende av såväl museets behov som vännernas kompetens och kunskap

När det gäller barns utbildning har museer och även vänföringar fortfarande en stor uppgift. Museernas resurser räcker inte alltid till att genomföra skolprogram. Undervisning på museer har tidigare ofta varit envägskommunikation, men dagens barn är vana vid mer eget arbete och dialog. För att kunna fånga elevernas intresse måste museernas pedagogik följa skolans pedagogik.

Museernas ekonomi, längre öppettider, krav från besökare etc  gör att museerna i allt större utsträckning välkomnar hjälp av volontärer.

Vänner kan hjälpa till med kontakter och marknadsföring medan museipersonalen, som oftast består av vetenskapsmän, står för kunskapsöverföringen.

Flera museer hade den erfarenheten att helgen efter ett skolbesök kom ett antal barn tillbaka med sina föräldrar. Föräldrar som kanske aldrig varit på ett museum och som därför krävde lite mer uppmärksamhet och stöd från museipersonal och vänner.

Ett annat sätt att ge skolbarn kunskap är att museet besöker skolor och eller stödjer lärare.

För att stödja lärare erbjuder några museer lärarutbildning, andra har en utbildningsväska som alltid står packad och klar att sändas ut till en skola.

Mary-Louise Williams, chef för National Maritime Museum i Australien ansåg att även om museet har 450 volontärer till hjälp, så krävs engagemang och entusiasm mer är dyr teknik och många involverade. Vänner har ofta ett starkt engagemang i museet och är kanske mer utåtriktade än museets vetenskapliga personal och därmed mer lämpade för kontaktskapande insatser.

 Ett exempel på vad en vänförening kan göra är vad Friends of the National Railway Museum  i Norra England gör. Medlemmarna deltar i upprustning av museiföremålen (gamla tåg).

Andra uppgifter som många vänföreningar åtagit sig är
- Ge ut böcker
- Guida besökare
- Driva cafeteria
- Driva shop
- Ta hand om skolbarn och äldre besökare som har svårt att klara sig själva.

Vännerna kan genom sitt engagemang entusiasmera besökare och även personal. Hur entusiastisk en vän än är behövs uppmuntran och uppmärksamhet. Ex på uppmuntran är fritt medlemskap i vänföreningen, utbildning, gemenskap, någon aktivitet utanför museet.

 Hur kan man entusiasmera vänner och hitta nya vägar med små medel?
Återigen entusiastiska vänner är museets främsta ambassadörer, men även en stor entusiast behöver inspiration. Ett ekonomiskt sätt  är att samarbeta med andra vänföreningar t ex utbyta ideér med varandra, samordna aktiviteter.  Samarbete på olika nivåer är särskilt viktigt för små vänföreningar med små medel.

 

Hur ser morgondagens turist ut och vad vill han göra på sin fritid?
Konferensens värdland, Spanien, mottog 43 miljoner turister 2004 av dessa deltog endast 7,5 miljon i någon kulturell verksamhet.

Samma sak gäller i Sverige. Den 1 november kommenterade i Sveriges Radio den förre kulturministern Bengt Göransson en undersökning som Sveriges Turistråd låtit göra. Av rapporten framgick att svensken helst besöker bad, gärna äventyrsbad, eller natur under sin ledighet. Bengt Göransson konstaterade att man under sin fritid hellre vill sköta om kroppen än att ge hjärnan stimulans men hade inte något egentligt svar på frågan hur kulturen skall locka fler besökare.

Uppgiften att entusiasmera människor till kulturella upplevelser ökar och ställer större krav på såväl museer som vänföreningar. Hur man skall locka fler besökare, var en fråga som inte fick något egentligt svar i Sevilla.

En fråga som de flesta vänföreningar har bekymmer med är beskattningsfrågor. De varierar mellan olika länder och är ofta svårlösta. Ett exempel är Versailles Friends i Frankrike, som har en olöst skattefråga sedan 25 år och  när frågan skulle kunna lösas visste ingen.

Sammanfattning:
Genom föredragen och genom de samtal som fördes i mindre grupper vill jag sammanfatta  dagarna i Sevilla:

Museer behöver sin vänförening.

Vänföreningar kan hjälpa sina museer genom ideér, kunskap, tid, marknadsföring och även donationer, men viktigt är att en vänförening alltid är underordnad museet och vänföreningens roll är att vara stödjande på olika sätt.

En vänföringen skall vara museets viktigaste ambassadör ut i samhället genom att ha kontinuerlig kontakt med besökare, myndigheter etc.

Efter dessa intensiva dagar i Sevilla med så många intressanta diskussioner med entusiastiska museivänner från hela världen har jag fått mycket kunskap och blivit imponerad av hur mycket arbete som museivänner gör.

Vi fick även möjlighet att med professionell guidning få uppleva några av staden Sevillas sevärdheter.

Vaxholm i november 2005.

Margareta Brandberg   

 



 Åter till sidans början
Åter till sidans början

Senast uppdaterad